På den lilla tågstationen i Fort William finns bara två spår, ett för West Highland Line söderut mot Glasgow, och ett norrut, mot mystiska och omskrivna Glenfinnan och Morar och Mallaig.
Vidderna, gräsbeklädda, precis som de karga, majestätiska bergen. Därute, siluetterna av okända öar. Det är mitt på dagen men fortfarande ligger de täckta i en mystisk, sagolik dimma. Solens strålar bryter ner mellan bergstopparna, som blir högre och omsluter den slingrande tågrälsen mer och mer, ju längre ut mot kusten som tåget kommer.
Det är mitten av januari och tåget är så gott som tomt så här mitt på dagen. Det tar drygt en timme att åka hela vägen ut till fiskebyn och färjeläget Mallaig. Men redan efter fyrtio minuter bromsar tåget in, och en röst i högtalarna förkunnar att vi är på väg att tuffa över ”the world famous Glenfinnan Viaduct”. Det är en vackert rundad viadukt, som tar tåget i en båge över dalen långt nedanför. Utsikten över bergen och Loch Shiel är hänförande.
Glenfinnan är en historisk plats, som så många andra i högländerna. Här samlade den berömde Bonnie Prince Charlie 1200 klansmän för att kämpa för sitt Skottland mot den engelska makten.
Men åter till den vackra viadukten. Viadukten konstruerades av den skicklige ingenjören med det passande namnet Robert McAlpine. Järnvägen West Highland Way från Glasgow till Fort William stod färdig 1894, och det tog ytterligare några år innan etappen Fort William till Mallaig var klar. På sommaren går här idag The Jacobite Train, ett ångtåg.
Det är denna viadukt som Harry åkte över i filmatiseringarna av den andra och tredje boken. Då stannade Hogwarts Express på Glenfinnans lilla station. Det har gett den lilla byn och järnvägsstation uppmärksamhet världen över. Men som alltid är det naturens storhet som berör starkast. Just denna sträcka är ansedd som en av de vackraste tågresorna i världen.
voyageoftheworld 